62 Specifikation av reserveringar, värdeförändringar och avskrivningar av förslitning underkastade anläggningstillgångar, blankettanvisning

• Med blankett 62 ska samfundet lämna uppgifter om avskrivningar, reserver (reserveringar) och upp- och nedskrivningar för alla sina förvärvskällor (näringsverksamhet, jordbruk och personlig förvärvskälla).
• Beloppet av avskrivningar enligt plan i bokföringen kan avvika från de avskrivningsbelopp som får dras av i beskattningen. Ange på blankett 62 såväl de bokförda avskrivningsbeloppen som de avskrivningar som du gjort i beskattningen.
• Om samfundet har sådana tillgångar som ska anmälas med denna blankett är blanketten obligatorisk, även om samfundet inte gjort avskrivningar.
• Sådana reserver (reserveringar) och upp- och nedskrivningar som gjorts enligt bokföringslagen får i allmänhet inte dras av vid beskattningen.
• På blankett 62 lämnas följande uppgifter
  • avsättningar som gjorts i bokföringen
  • reserver (frivilliga reserveringar)
  • reserver som får dras av vid beskattningen.
• På motsvarande sätt ange även ange sådana upp- och nedskrivningar som påverkar resultatet i bokföringen samt de upp- och nedskrivningar som ska intäktsföras eller dras av vid beskattningen.
• Om samfundet har haft flera räkenskapsperioder som gått ut under samma år, fyll i blankett 62 skilt för varje räkenskapsperiod. Det sammanlagda beloppet av avskrivningar som hänför sig till de olika räkenskapsperioderna får dock inte överskrida maximiavskrivningen under skatteåret.

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter behöver inte fylla i del II på blanketten (Specifikation av upp- och nedskrivningar), eftersom dessa samfund räknar ut den beskattningsbara inkomsten på blankett 77 (Uträkning av resultatet från näringsverksamhet/Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalt).

Detaljerad anvisning

Uppgifter om företaget

Företagets namn, FO-nummer och räkenskapsperiod.

Specifikation av avskrivningar

Anläggningstillgångar och långfristiga utgifter samt avskrivningar på dem.

Ange i denna punkt också skattelättnadsavskrivningar som gjorts under skatteåret.

Dra inte av i avskrivningar ett större belopp än vad samfundet under skatteåret och tidigare dragit av i bokföringen (NärSkL 54.2 §).

Punkt A: Lösa förslitning underkastade anläggningstillgångar. Maximiavskrivningen i beskattningen på maskiner, anläggningar och med dem jämförliga lösa anläggningstillgångar är 25 % (NärSkL 30 §).
Ange byggnader som ingår i anläggningstillgångarna i punkterna B, C och D.

Punkt B: butiks-, fabriks-, lager-, ekonomibyggnader e.d. som får avskrivas med högst 7 % i beskattningen.

Punkt C: kontors- och bostadsbyggnader e.d. Maximiavskrivningen på dem är 4 %.

Punkt D: sådana byggnader och konstruktioner där avskrivningen på anskaffningsutgifterna är 20 %.

Punkt E: övriga avskrivningar, t.ex. avskrivningar på

• bilar i yrkesmässig trafik
• fartyg
• skyddsrum
• rörsystem för naturgas
• substansnyttigheter (t.ex. grus- och sandtäkter)
• järnvägar och broar.

Ange i punkt E även avskrivningarna på immateriella rättigheter (t.ex. patent och datorprogram som anskaffats från utomstående) som görs med stöd av NärSkL 37 §. Självtillverkade datorprogram anges däremot inte i denna punkt, eftersom kostnaderna på dem får dras av under tillverkningsåret.

I punkt E anges också med stöd av NärSkL 27 c § avskrivningar på aktiverade utgifter som föranleds av produktionen av en helhetstjänst samt avskrivningar för räntor.

Punkt F: avskrivningar på långfristiga utgifter, dvs. utgifter som medför inkomst under 3 eller flera års tid. Långfristiga utgifter avskrivs under den sannolika verkningstiden som dock högst kan vara 10 år.

Utgifter för forskningsverksamhet i avsikt att främja rörelseverksamheten utgör kostnad för det skatteår under vilket skyldigheten att betala dem har uppstått. Utgifterna får dock dras av som kostnad under två eller flera skatteår om den skattskyldige yrkar det.

En fusionsförlust aktiveras ofta i form av långvariga utgifter. Avskrivningar på fusionsförluster får inte dras av i beskattningen och de anges inte i punkten Normal avskrivning (F5). Fusionsförluster beaktas således inte heller i utgiftsresterna i beskattningen, varför dessa inte anges på blankett 62.

Om en långfristig utgift har fallit ur bruk under under skatteåret ska bolaget lämna en fritt formulerad utredning om detta.

1 Oavskriven anskaffningsutgift vid skatteårets ingång

Punkt A: utgiftsrest som återstår i beskattningen vid skatteårets ingång.

Punkterna B–F: anskaffningsutgift som återstår i beskattningen vid skatteårets ingång.

Beloppet som anges i denna punkt ska vara detsamma som du angett vid utgången av det föregående skatteåret på blankett 62 i punkt 7 (Utgiftsrest som återstår vid beskattningen/Icke-avskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång).

Beakta en eventuell momsåterbäring för fastighetsinvesteringar i den icke-avskrivna anskaffningsutgiften i början av skatteåret. När du drar av momsåterbäringens andel redan från den icke-avskrivna anskaffningsutgiften ska du inte göra ett motsvarande avdrag på nytt i form av avskrivning eller tilläggsavskrivning.

2 Tillägg

Anskaffningsutgifterna för nyttigheter som tagits i bruk under räkenskapsperioden.

Ange i denna punkt även sådana produktiva investeringar på vilka bolaget gör höjda avskrivningar.

3 Överlåtelsepriser och försäkringsersättningar, oavskriven anskaffningsutgift vid beskattningen för överlåtna nyttigheter

Punkt A: Ange i punkt 3 det sammanlagda beloppet av sådana överlåtelsepriser och försäkringsersättningar som bolaget under skatteåret erhållit från förslitning underkastade anläggningstillgångar.

Skattedeklaration 6B (Skattedeklaration för näringsverksamhet – samfund): Om du bokfört en vinst eller förlust från överlåtelse av lösa anläggningstillgångar vars inverkan på resultatet har eliminerats genom ändring av avskrivningsdifferensen, ange överlåtelsevinsten i bokföringen i punkt 14 Överlåtelsevinst, indirekt intäktsföring (i del 6 Intäkter från näringsverksamhet) och överlåtelseförlusten i punkt 4 Övriga icke-avdragbara kostnader (i del 7 Kostnader i näringsverksamheten).

Punkterna B–E: Ange i punkt 3 den anskaffningsutgift för en överlåten nyttighet som inte avskrivits i beskattningen (NärSkL 41 §).

Skattedeklaration 6B: Intäktsför differensen mellan överlåtelsepriset eller försäkringsersättningen och den oavskrivna anskaffningsutgiften som Överlåtelsevinster från övriga anläggningstillgångar i punkt 3 Övriga rörelseintäkter (i del 6 Intäkter från näringsverksamheten) eller i punkt 4 Övriga rörelsekostnader (i del Kostnader i näringsverksamheten).

Överlåtelse av lösa anläggningstillgångar

Vid beskattningen ska överlåtelsen av lösa anläggningstillgångar, dvs. maskiner och anläggningar, intäktsföras indirekt så att överlåtelsevederlaget dras av från utgiftsresten för lösa anläggningstillgångar före avskrivningen. Utgiftsresten minskas alltså med försäljningspriset. Försäljningsförlusten ska dras av vid beskattningen indirekt genom större avskrivningar och försäljningsvinsten ska intäktsföras genom mindre avskrivningar. När en försäljningsvinst intäktsförs genom avskrivningar betraktas den inte som skattepliktig inkomst och en försäljningsförlust betraktas inte som avdragbar kostnad.

• Om överlåtelsepriset är högre än hela den utgiftsrest som återstår i beskattningen, anses differensen mellan utgiftsresten och överlåtelsepriset utgöra skattepliktig inkomst för försäljningsåret.
• Om alla maskinerna och inventarierna säljs men det återstår utgiftsrest, anses differensen mellan utgiftsresten och överlåtelsepriset utgöra avdragbar kostnad för försäljningsåret.

S.k. små bokföringsskyldiga kan också i bokföringen intäktsföra indirekt en överlåtelse av lösa anläggningstillgångar (på samma sätt som i beskattningen). Enligt bokföringslagen ska skillnaden mellan överlåtelsepriset och den återstående anskaffningsutgiften, m.a.o. överlåtelsevinsten eller -förlusten, dock intäktföras direkt, dvs. bokföras som intäkt eller kostnad. Försäljningar av lösa anläggningstillgångar kan dock också i bokföringen intäktsföras direkt enligt NärSkL utan att försäljningarna direkt påverkar resultatet.

Intäktsföring utan resultateffekt görs i bokföringen genom avskrivningsdifferens. I bokföringen tas upp en överlåtelsevinst från lösa anläggningstillgångar och en lika stor ökning av avskrivningsdifferensen. Om anläggningstillgångar har sålts så att försäljningsförlust uppstår, bokför en lika stor minskning av avskrivningsdifferensen om samma grupp av tillgångar tidigare medfört avskrivningsdifferens. Om någon avskrivningsdifferens inte finns eller den inte räcker till, påverkar försäljningsförlusten räkenskapsperiodens resultat.

Andra än lösa anläggningstillgångar intäktsförs direkt i beskattningen.

4 Täckts med återanskaffningsreserv

Beloppet av återanskaffningsreservering om anskaffningsutgiften för nyttigheten har täckts med återanskaffningsreservering under skatteåret (NärSkL 43 §).

5 Normal avskrivning

Sådana avskrivningar enligt plan som ska göras från utgiftsresten eller anskaffningsutgiften enligt NärSkL.

Ange i denna punkt också den normala avskrivningens andel av skattelättnadsavskrivningarna under skatteåret (25 % för maskiner och anläggningar).

Även bostadsaktiebolag anger här sina avskrivningar i beskattningen.

S.k. hyllavskrivning

Ange i punkt 5 och 6 beloppet av avskrivningar som högst belastar det bokförda resultatet och den s.k. hyllavskrivning som eventuellt används. För bolaget ackumuleras hyllavskrivning om den avskrivning som dragits av i beskattningen är mindre än den resultatverkan som följer av avskrivningen enligt plan och ändringen av avskrivningsdifferensen.

Ange hyllavskrivningarna på blankett 12A Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen. Fyll i blankett 12A om bolaget vill dra av en sådan avskrivning som tidigare gjorts i bokföringen men inte i beskattningen. Fyll i blanketten också om bolaget under skatteåret har nya avskrivningar som inte dras av i beskattningen.

6 Tilläggsavskrivning och skattelättnadsavskrivning

Eventuella tilläggsavskrivningar (NärSkL 32 § och 40 §) samt höjda avskrivningar på investeringar i maskiner och anläggningar. Fyll alltid i även del III Specifikation av skattelättnadsavskrivningar.

Av de höjda avskrivningarna på maskiner och anläggningar ska du ange här den del som överskrider den normala avskrivningen.

• Långfristiga utgifter får inte avskrivas med den avskrivning enligt NärSkL 40 § som grundar sig på att det gängse värdet sjunkit. Ändringarna i den utgift som återstår av en långfristig utgift görs så att man rättar den återstående verkningstiden, dvs. avskrivningsplanen.

En avskrivning i beskattningen förutsätter alltid att en motsvarande avskrivning också gjorts i bokföringen (NärSkL 54 §).

7 Utgiftsrest eller oavskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång

Punkt A: återstående utgiftsrest i beskattningen.

Punkterna B–F: oavskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång.

8 Avskrivning enligt plan

Sådan avskrivning enligt plan som belastar resultatet i bokföringen.

9 Ökning av avskrivningsdifferensen

Den ökning av avskrivningsdifferensen som bokförts i skatteårets resultaträkning (kostnadsföring).

Avskrivningsdifferens

Det uppstår en avskrivningsdifferens om avskrivningen i bokföringen är mindre än den maximala avskrivningen enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och företaget vill utnyttja avskrivningen i beskattningen till maximibeloppet. Då bokför företaget både den planenliga avskrivningen och avskrivningsdifferensen i sin bokföring.

10 Minskning av avskrivningsdifferensen

Den minskning av avskrivningsdifferensen som under skatteåret tagits upp i resultaträkningen. Punkterna 9 och 10 är alternativa för varje nyttighetsgrupp (A–F), fyll i endast någondera. Beloppet av s.k. överavskrivningar anges inte i denna punkt, utan på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen).

11 Avskrivningsdifferens sammanlagt

Den sammanlagda avskrivningsdifferensen för nyttighetsgrupp i fråga för skatteåret och tidigare år. Om beloppet är negativt, sätt ut ett minustecken framför beloppet.

Beloppet av s.k. överavskrivningar anges inte i denna punkt, utan på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen).

Till sist: överför uppgifterna till blankett 6B

Räkna ihop NärSkL- och skattelättnadsavskrivningarna i samtliga punkterna i del IV (A–F), underpunkterna 5 och 5, och överför summan till blankett 6B, Skattedeklaration för näringsverksamhet till punkten 3 Avskrivningar av och värdenedgångar på anläggningstillgångar, Avdragbar andel (i del 7 Kostnader i näringsverksamheten). Ange totalsumman av avskrivningarna enligt plan (punkt 8) och ändringarna av avskrivningsdifferensen (punkterna 9 eller 10) på blankett 6B i punkt 3 Avskrivningar av och värdenedgångar på anläggningstillgångar, Avskrivningar.

I Specifikation av skattemässiga reserver och avsättningar i bokföringen

Fyll i punkterna 1–7 reserveringarna (reserverna) enligt balansräkningen vid utgången av skatteåret.

II Specifikation av värdeförändringar

Fyll i denna del om företagets bokslut har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder (IAS/IFRS). Enligt IAS/IFRS ska bl.a. följande poster värderas till det gängse värdet:

• materiella nyttigheter
• placeringsfastigheter
• biologiska nyttigheter
• finansiella instrument.

Fyll i den här delen också när företaget har upprättat sitt bokslut enligt bokföringslagen men har med stöd av BokfL 5 kap. 2 b § värderat sin förvaltningsfastighet till det verkliga värdet.

Värderingsgrunden i beskattningen är anskaffningsutgiften. En icke-realiserad uppskrivning räknas i allmänhet inte som intäkt och en motsvarande icke-realiserad nedskrivning räknas inte som kostnad. Från skatteåret 2009 utgör också icke-realiserade värdeförändringar i vissa fall skattepliktig inkomst och avdragbar utgift (lagen om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 1077/2008).

Punkt 1: värdeökningar som har resultateffekt.
Punkt 3: värdeminskningar som har resultateffekt.
Punkt 2: skattepliktig andel av värdeökningarna.

Skattepliktiga är

• uppskrivningar av investeringstillgångar som företag med försäkrings- och pensionsstiftelseverksamhet gjort i bokföringen (5 § 6 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, nedan NärSkL)
• värdestegring på finansiella instrument som innehas för handel, då värdestegringen har bokförts som intäkt i resultaträkningen (NärSkL 5 § 8 punkten)
• värdestegring som tagits upp som intäkt i resultaträkningen då värdestegringen följer av att kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut bokfört finansiella instrument till verkligt värde eller säkrat det verkliga värdet (NärSkL 5 § 9 punkten)
• värdestegring på finansiella instrument som försäkrings- och pensionsanstalter innehar för handel och som har tagits upp som intäkt i resultaträkningen (NärSkL 5 § 10 punkten)
• sådana värdestegringar som har tagits upp i det egna kapitalet i bokslutet och som följer av ovan avsedda finansiella instrument och säkringar av verkligt värde vid övergången till värdering till verkligt värde (NärSkL 5 § 11 punkten)
• index- och kursvinster på fordringar eller skulder som härrör från näringsverksamheten samt värdestegring på terminsavtal som skyddar skulder eller fordringar mot valutakursförändringar (NärSkL 5 § 12 punkten)
• värdestegring på placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar och som har tagits upp som intäkt i resultaträkningen (NärSkL 5 § 13 punkten).
• i NärSkL 5 a § avsedda korrigeringsposter på finansierings-, omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångar samt försäkringspremiefordringar (= tidigare avdragna nedskrivningar i beskattningen som räknas som inkomst).

Punkt 4: den del av värdeminskningarna som har bokförts som kostnad och som är avdragbar i beskattningen.

Avdragbara är

• sådana uppskrivningar av investeringstillgångar som bolag som bedriver försäkrings- och pensionsstiftelseverksamhet gjort i sin bokföring och som tidigare räknats som skattepliktig inkomst (NärSkL 8 § 1 punkten)
• värdeminskning på finansiella instrument som innehas för handel, när värdeminskningen har tagits upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 2 a punkten)
• värdeminskning på sådana finansiella instrument och på sådana säkringar av verkligt värde som bokförs till verkligt värde och som innehas av kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut, när värdeminskningen tas upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 2 b punkten)
• värdeminskning på finansiella instrument som försäkrings- och pensionsanstalter innehar för handel och som har tagits upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 2 c punkten)
• värdeminskning på placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar och som har tagits upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 17 punkten)
• sådan värdeminskning har bokförts bland det egna kapitalet och som följer av ovan avsedda finansiella instrument och säkringar av verkligt värde i samband med övergången till värdering till verkligt värde (NärSkL 8.1 § 18 punkten)
• index- och kursvinster på fordringar eller skulder som härrör från näringsverksamheten samt värdeminskning på terminsavtal som skyddar skulder eller fordringar mot valutakursförändringar (NärSkL 18.1 § 3 punkten)
• sådana nedskrivningsförluster på försäkrings- och pensionsanstalters premiefordringar som bokförts som kostnad i resultaträkningen NärSkL 17 § 3 punkten)
• värdenedgångar på finansieringstillgångar enligt NärSkL 17 § 2 punkten, omsättningstillgångar enligt NärSkL 28.1 § och investeringstillgångar enligt NärSkL 29.1 §
• avskrivningar som gjorts på förslitning underkastade anläggningstillgångar (dock inte aktier eller jordområden) på grund av att tillgångarna väsentligt sjunkit i värde (NärSkL 42 §).

III Specifikation av skattelättnadsavskrivningar

Enligt NärSkL 30 § får avskrivningen för maskiner, inventarier och andra med dem jämförbara lösa anläggningstillgångar vara högst 25 procent av utgiftsresten för skatteåret. På motsvarande sätt får avskrivningen för maskiner, inventarier och andra med dem jämförbara lösa anläggningstillgångar enligt GårdsSkL 8 § vara högst 25 procent av utgiftsresten för skatteåret.

Bestämmelser om höjda avskrivningar finns i lagen lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2025. Enligt lagen får företag och organisationer göra en sådan avskrivning på utgifterna för anskaffning av maskiner, inventarier och andra med dem jämförbara lösa anläggningstillgångar som är högst dubbel jämfört med den normala avskrivningen.

Förutsättningen för en höjd avskrivning är att den maskin eller anläggning som är föremål för den höjda avskrivningen används i företagets eller organisationens näringsverksamhet eller jordbruk och att den omfattas av tillämpningsområdet av NärSkL 30 § eller GårdsSkL 8 §. Dessutom krävs att maskinen eller anläggningen har varit ny då företaget eller organisationen anskaffade den och att den har tagits i bruk under lagens giltighetstid.

Den maskin eller anläggning på vilken höjd avskrivning görs utgör en separat avskrivningspost. Exempelvis vid överlåtelsesituationer ska överlåtelsepriset på en maskin eller anläggning behandlas separat från den sammanlagda utgiftsresten under de år då lagen tillämpas.

En avskrivning i beskattningen förutsätter alltid att en motsvarande avskrivning också har gjorts i bokföringen (NärSkL 54 §).

Läs mer:

• Skatteförvaltningens anvisning Höjda avskrivningar på maskiner och anläggningar skatteåren 2020-2025
• Lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2023 (1572/2019) (Finlex)
• Lagen om ändring av lagen om höjda avskrivningar på maskiner, inventarier och andra därmed jämförbara lösa anläggningstillgångar skatteåren 2020–2025 (Finlex)

Tidigare års investeringar i maskiner och anläggningar

Ange här det sammanlagda beloppet av tidigare års investeringar i maskiner och anläggningar på vilka höjda avskrivningar får göras.

Ange investeringarna i maskiner och anläggningar till det belopp som de bildat en avskrivningsgrund för avskrivningar från tidigare skatteår. Här ska du alltså inte ange summan av investeringar i maskiner och anläggningar som sådana, utan från beloppet dra av eventuella understöd och upplösning av reserver från tidigare år.

Tidigare års avskrivningar av tidigare investeringar i maskiner och anläggningar

Ange här de avskrivningar som gjorts under tidigare skatteår. Räkna in den höjda avskrivningens och den ordinarie avskrivningens andelar.

Återstående avskrivningsgrund för tidigare års investeringar

I den elektroniska deklarationen ska du i denna punkt utifrån föregående punkter beräkna den avskrivningsgrund som återstår av tidigare års investeringar. Pappersblanketten har inte motsvarande punkt för denna mellansumma.

Skatteårets avskrivning av tidigare års investeringar i maskiner och anläggningar

På basis av föregående punkter vet vi den återstående avskrivningsgrunden från tidigare skatteår för investeringar i maskiner och anläggningar. Ange i denna punkt skatteårets avskrivning från avskrivningsgrunden. Räkna in den höjda avskrivningens och den ordinarie avskrivningens andelar.

Investeringar i maskiner och anläggningar under skatteåret

Ange här de investeringar i maskiner och anläggningar som gjorts under skatteåret. Ange eurobeloppet av investeringar även om du inte under skatteåret gjort höjda avskrivningar på dessa investeringar.

Ange investeringarna i maskiner och anläggningar upp till det belopp som utgör en avskrivningsgrund för avskrivningar från tidigare skatteår. Du ska med andra ord inte ange summan av investeringar i maskiner och anläggningar som sådan, utan efter att du dragit av eventuella understöd och upplösningar av reserver.

Avskrivning av skatteårets investeringar i maskiner och anläggningar

Ange i denna punkt de avskrivningar som gjorts under skatteåret på de investeringar i maskiner och anläggningar som avses i den föregående punkten. Räkna in den höjda avskrivningens och den ordinarie avskrivningens andelar.

Skatteårets sammanlagda avskrivning av investeringarna i maskiner och anläggningar

Räkna ihop följande punkter:

• Skatteårets avskrivning av tidigare års investeringar i maskiner och anläggningar
• Avskrivning av skatteårets investeringar i maskiner och anläggningar