Tidsbunden skattelättnad för investeringsverksamhet

Nyckelord:

Har getts: 31.5.2013
Diarienummer: A48/200/2013
Giltighet: Tills vidare
Bemyndigande: 2 § 2 mom. i L om Skatteförvaltningen (503/2010)

I anvisningen behandlas det extra tidsbundna avdrag som en fysisk person som är verksam som investerare kan göra från sin kapitalinkomst för skatteåren 2013–2015 samt villkoren för och intäktsföringen av avdraget.

1 Inledning

Enligt den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet (993/2012) är i Finland allmänt skattskyldiga fysiska personer (i det följande Investerare) berättigade till ett extra avdrag på basis av aktiekapital som de investerat i andra än offentligt noterade aktiebolag. Avdraget görs från kapitalinkomsten. Skattelättnaden syftar dels till att få kapital till växande företag i begynnelseskedet av deras verksamhet, dels att få affärsverksamhetskompetens i företagets bruk.

Avdraget är inte en slutlig skatteförmån utan det avdragna beloppet återbärs senare till Investerarens inkomst. Återbäringen sker vanligen då investeraren överlåter de aktier han förvärvat genom investeringen. Avdraget kan beviljas bara för investeringar som gjorts åren 2013–2015 efter att laget trätt i kraft. Avdraget kan återbäras till inkomsten även efter skatteåret 2015.

2 Hur görs avdraget

2.1 Avdragsbeloppet

Investeraren kan dra av 50 procent av beloppet för det nya aktiekapital han investerat i målbolaget i form av pengar. Det avdragsgilla beloppet per målbolag som Investeraren investerat i är under skatteåret minst 5 000 euro och högst 75 000 euro. Avdraget beviljas således för en investering på 10 000–150 000 euro. Investeringar som underskrider minimibeloppet 10 000 euro beviljas inte avdrag. Överskrider investeringen maximibeloppet 150 000 euro beviljas avdraget upp till denna gräns. Den andel som överskrider det maximala avdragsbeloppet (75 000 euro) är inte avdragsgill vare sig under investeringsåret eller senare. Investeraren kan göra flera konsekutiva investeringar i ett och samma bolag under skatteåret eller under flera skatteår.

Exempel 1: En Investerare investerar 4 000 euro i ett målbolag. Inget avdrag beviljas eftersom avdragbeloppet för investeringen underskrider minimibeloppet 5 000 euro.

Minimibeloppet gäller per skatteår, inte per investering. De investeringar räknas samman som Investeraren gör under skatteåret i ett och samma målbolag.

Exempel 2: En Investerare investerar 1 februari 2 400 euro i ett målbolag, 1 april 5 400 euro och 1 juni ytterligare 2 400 euro. Investerarens investeringar räknas samman (2 400 + 5 + 2 400 euro = 10 200 euro) och avdraget bestäms enligt det sammanlagda beloppet. Avdragsbeloppet är 5 100 euro (= 10 200 euro × 50 %).

Exempel 3: En Investerare investerar 12 000 euro i ett målbolag. Beloppet för vilket avdraget beviljas är 6 000 euro (= 12 000 euro × 50 %).

Exempel 4: En Investerare investerar 200 000 euro i ett målbolag. Eftersom 50-procentsandelen av det investerade beloppet överskrider maximibeloppet för avdraget, d.v.s. 75 000 euro, beviljades Investeraren bara ett avdrag på 75 000 euro.

2.1.1 Investeringar i flera bolag

En Investerare kan under ett och samma skatteår göra avdragsgilla investeringar i fler än ett målbolag. När investeringar görs i flera bolag under samma skatteår kan avdraget dock uppgå till högst 150 000 euro, och investeringarna i ett och samma bolag berättigar till ett avdrag på högst 75 000 euro. Det överstigande beloppet kan inte dras av vare sig under skatteåret eller senare.

Exempel 5: En Investerare investerar 200 000 euro i Bolag A och 150 000 euro i Bolag B.Det sammanlagda investeringsbeloppet är 350 000 euro (=200 000 euro + 150 000 euro). Det högsta beloppet som kan godkännas som avdrag är 150 000 euro eftersom 50 % av det sammanlagda investeringsbeloppet överskrider 150 000 euro.

När en Investerare under skatteåret investerar i flera bolag så att totalbeloppet för alla investeringar överskrider 150 000 euro anses avdragskvoten fyllas kronologiskt i den ordning investeringarna gjorts.

Exempel 6: En Investerare investerar först 100 000 euro i Bolag A. Därefter investerar Investeraren 300 000 euro i Bolag B. För investeringen i Bolag A är det avdragsgilla beloppet 50 000 (= 50 % × 100 000 euro) eftersom beloppet underskrider 150 000 euro. När investeringen i Bolag A beaktas är däremot investeringen i Bolag B avdragsgill endast till 75 000 euro eftersom denna summa överskrids (50 % × 300 000 euro - 50 000 euro)>75 000.

Investeringar som gjorts samtidigt i olika bolag betraktas i proportion till varandra. Tidpunkterna för investeringar som gjorts under ett och samma skatteår beräknas enligt anteckningarna i handelsregistret (angående skatteåret för en investering se närmare avsnitt 2.4).

Exempel 7: En Investerare har investerat 400 000 euro i Bolag A och därav fått ett avdrag på 75 000 euro. Investeraren investerar senare 100 000 euro i Bolag B och samtidigt 400 000 euro i Bolag C. För Bolag B är avdraget 50 000 euro och för Bolag C 75 000 euro. Sammanlagt återstår 75 000 euro för avdrag. När avdraget fördelar proportionellt på aktieförvärven i bolagen B och C blir andelen för B 30 000 euro (= 3/5 × 50 000 euro) och andelen för C 45 000 euro (= 3/5 × 75 000 euro).

2.1.2 Verkan av totalbeloppet av de investeringar ett målbolag tar emot

Även totalbeloppet för de investeringar ett målbolag tar emot begränsar rätten till investeringsavdrag. Ett målbolag får under ett kalenderår (1.1–31.12) ta emot investeringar som avses i skattelättnadslagen till ett belopp av högst 2 500 000 euro (4 § 2 mom. i lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Vid beräkning av maximibeloppet per bolag beaktas bara de investeringsbelopp som berättigar Investeraren till det maximala avdragsbeloppet enligt lagen.

Exempel 8: Investerare A gör en investering på 400 000 euro. När man beräknar maximibeloppet 2 500 000 euro för investeringar som målbolaget kan ta emot beaktas A:s investering bara till beloppet 150 000 euro. Orsaken är att 50-procentsandelen av A:s investering på 400 000 euro överskrider det maximala investeringsbeloppet 150 000 euro för vilket avdrag beviljas. A får maximiavdraget 75 000 euro för sin investering på 150 000 euro.

Görs fler investeringar, beviljas skatteavdrag inte för de investeringar som gjorts efter att nämnda belopp överskridits (regeringens proposition RP 177/2012 s. 15). En investering anses gjord vid den tidpunkt då de vid emissionen tecknade aktierna förts in i handelsregistret (3 § 1 mom. i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Nås beloppet genom investeringar som gjorts under en och samma dag, räknas samma proportionella andel bort från alla investeringar som gjorts under dagen i fråga.

Exempel 9: Bolag A har fram till och med 1 juni fått avdragsgilla investeringar till beloppet 2 400 000 euro. Investerarna B och C gör båda 1 juli en investering på 150 000 euro. Investerare D gör 1 augusti en investering på 500 000 euro. Maximibeloppet för de investeringar Bolag A kan ta emot nåddes 1 juli eftersom investeringarnas totalbelopp då uppgick till 2 700 000 euro (= 2 400 000 + 150 000 + 150 000). Investerarna B och C får vardera ett avdrag på 25 000 euro (= 50 000 euro × 50 %) och 100 000 euro räknas bort från varderas investering. Investerare C D får inget avdrag alls eftersom maximibeloppet 2 500 000 euro för de investeringar Bolag A kan ta emot nåddes redan 1 juli innan D gjort sin investering.

Målbolaget ska följa upp beloppet för mottagna stöd och informera de investerare som inte längre berättigas till avdrag om att maximibeloppet överskridits.

Investerare får dra av bara sådana investeringar som gjorts under åren 2013–2015 och tidigast 15.5.2013 då den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet trädde i kraft och senast 31.12.2015 (se närmare avsnitt 2.5 Målbolagets egenskaper).

2.2 Investerare

Bara fysiska personer som är allmänt skattskyldiga i Finland är berättigade till avdraget (1 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Enligt 9 § i inkomstskattelagen är de personer allmänt skattskyldiga som bott i Finland under skatteåret. Det saknar betydelse om personen eventuellt är bosatt i ett annat land enligt ett skatteavtal. Begränsat skattskyldiga är inte berättigade till avdraget ens i det fall att de enligt lagen om beskattningsförfarande beskattas i Finland för sina inkomster.

Investeraren får inte ha tidigare bindningar till målbolaget. Investeringarna ska riktas till målbolag i vilka investeraren eller någon av hans eller hennes närstående eller ett bolag som helt eller delvis ägs av en sådan person inte innehar eller inte under skatteåret eller de tre närmast föregående kalenderåren före skatteåret direkt eller indirekt har innehaft aktier (5 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Andra investeringsinstrument än aktieinnehav saknar betydelse.

Enligt den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet gäller begränsningen dock inte investeringar som Investeraren gör efter den första investeringen. Investeraren kan alltså göra en avdragsgill investering även om han eller en närstående tidigare gjort en eller flera investeringar i samma målbolag medan den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet varit i kraft. Däremot är investeringen inte avdragsgill om Investeraren eller en närstående redan innan lagen trädde i kraft direkt eller indirekt ägt aktier i målbolaget under skatteåret eller under de tre närmast föregående kalenderåren.

Till Investerarens närstående räknas familjemedlemmar samt arvingar i rakt uppstigande eller nedstigande led (RP 177/2012 s. 16). Med närstående kretsar avses en persons make eller maka, eller en person i äktenskapsliknande förhållande till denne, syskon, halvsyskon, släkting i rätt upp- eller nedstigande led till personen i fråga eller till dennes make eller maka eller till person i äktenskapsliknande förhållande till denne, samt make eller maka till nämnda personer eller person i äktenskapsliknande förhållande till nämnda personer. Begränsningen gäller Investerarens och de uppräknade personernas direkta innehav i målbolaget och deras indirekta innehav i målbolaget exempelvis via ett annat bolag. Även om Investerarens eller en närståendes direkta (eller indirekta) innehav före lagen trädde i kraft varit ringa under de tre kalenderåren före investeringsåret utgör detta ett hinder för rätten till avdrag. Eventuella lånefordringar saknar däremot betydelse.

2.3 Godkännbar kapitalinvestering

Investeringen ska enligt 2 kap. 4 § i aktiebolagslagen göras som aktieteckning i målbolagets aktiekapital och betalas i pengar (4 § 1 mom. i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet).

Aktieteckningen ska enligt 2 kap. 5 § i aktiebolagslagen betalas i pengar på bolagets konto i en depositionsbank i Finland eller i ett utländskt kreditinstituts filial som har rätt att ta emot insättningar eller på ett motsvarande konto i utlandet.

Av ovan konstaterade skäl är en sådan aktieteckning inte avdragsgill som betalats genom att teckningspriset kvittats mot en fordran som tecknaren haft hos bolaget. Då anses inte teckningspriset ha betalts i pengar medan aktieteckningen pågår så som avses i 2 kap. 5 § i aktiebolagslagen utan med en fordran. Avdraget får inte göras om fordran som aktiernas teckningspris kvittats mot är ett konvertibelt skuldebrev eller en annan fordran hos bolaget.

Om däremot investeraren har en lånefordran hos bolaget som innefattar rätten att teckna aktier i bolaget och om aktieteckningen betalas separat i pengar kan avdraget beviljas för aktieteckningen.

Hela investeringen ska placeras i aktiekapitalet. Apporter berättigar inte till skattelättnad för investeringsverksamhet. De aktier som tecknas får inte medföra ekonomiska rättigheter som avviker från övriga aktier enligt 3 kap 1 § 2 mom. i aktiebolagslagen (ABL), såsom exceptionell rätt till aktieutdelning eller till utdelning vid upplösning av bolaget. Aktierna får inte heller avvika från förvärvs- och inlösenvillkoren enligt ABL 15 kap. 10 §.

Exempel 10: En Investerare tecknar 100 nya aktier i bolaget A för 100 000 euro. Av de 100 000 euro som betalats i pengar vid aktieteckningen bokförs 90 000 euro i aktiekapitalet och 10 euro i fonden för fritt eget kapital (SVOP-fonden). Investeraren får inte skattelättnad för investeringsverksamhet eftersom investeringen inte i sin helhet hänför sig till målbolagets aktiekapital.

Det är exempelvis tillåtet att avtala i exitstrategin att bolaget inom en viss tid eller om vissa omständigheter uppfylls (exempelvis om företagets omsättning når en viss nivå) löser in eller förvärvar Investerarens aktier till gängse pris. I delägaravtalet kan man avtala om ordinära rättigheter av typ ”tag-along” eller ”drag-along”. ”Tag along” innebär att en minoritetsdelägare har rätt att sälja sina aktier till samma pris som en majoritetsdelägare och ”drag-along” att minoritetsdelägaren ska sälja sina aktier till samma pris som majoritetsdelägaren.

Exempel 11: Bolag A har 100 aktier. I en riktad emission erbjuds Investeraren B möjligheten att teckna 50 nya aktier för 50 000 euro. Bolagsordningen i Bolag B ändras så att Bolag A efter två år förpliktas att för 100 000 euro lösa in de aktier som riktats till Investeraren B. I övrigt är de gamla och de nya aktierna identiska. Teckningspriset som Investeraren B betalar bokförs i sin helhet som aktiekapital. Investeraren B får inte skattelättnad för investeringsverksamhet eftersom aktierna som Investeraren B förvärvat omfattas av ett inlösningsvillkor som skiljer dem från övriga aktier enligt ABL 15 kap 10 §.

Skiljer sig aktierna i fråga om antalet röster får de inte ekonomiska rättigheter som skiljer dem från övriga aktier. Man kan också bestämma i bolagordningen att aktierna är av olika slag (ABL 3 kap. 1 § 2 mom. 2 punkten) även om de inte skiljer sig från varandra i fråga om rättigheter vid utdelning av medel. Det rör sig om detta exempelvis om bolagsordningen föreskriver att vissa aktier omfattas av en inlösnings- eller godkännandeklausul.

Exempel 12: Bolag A har 100 aktier. I en riktad emission erbjuds Investeraren B möjligheten att teckna 50 nya aktier för 50 000 euro. Bolagsordningen i Bolag A ändras så att de 100 gamla aktierna ger 20 röster/aktie och de aktier som Investeraren B erbjudits att teckna ger 1 röst/aktie. För aktierna som riktas till Investeraren B gäller dessutom en inlösningsklausul enligt vilken tidigare aktieägare har rätt att lösa in aktierna i samband med ägarbyte. I övrigt är aktierna identiska och teckningspriset som Investeraren B betalar bokförs i sin helhet som aktiekapital. Investeraren B är berättigad till den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet på basis av sin investering på 50 000 euro.

Aktier som en stiftande delägare tecknar då ett bolag grundas berättigar enligt ABL 2 kap 1 § inte till den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet, utan aktierna ska tecknas vid en emission.

För att berättiga till avdraget ska det investerade beloppet understiga 50 % av målbolagets aktiekapital efter investeringen Investerar flera Investerare samtidigt (investeringarna ska ha förts in i handelsregistret under en och samma dag) räknas 50-procentsgränsen enligt det totala aktiekapitalet efter de samtidiga investeringarna. Utöver villkoret att aktiekapitalandelen ska vara under 50 procent gäller även att det inte får uppstå direkt eller indirekt bestämmande inflytande enligt 31 § i lagen om beskattningsförfarande (4 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet).

Enligt 31 § i lagen om beskattningsförfarande har Investeraren bestämmande inflytande i målföretaget om:
Investeraren utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med sina närstående utövar bestämmande inflytande över Investeraren och den andra parten i transaktionen. Investeraren utövar bestämmande inflytande över den andra parten i följande fall:

Investeraren direkt eller indirekt äger mer än 50 % av kapitalet i den andra parten;
Investeraren har direkt eller indirekt mer än 50 % av det röstetal som den andra partens samtliga aktier eller andelar medför;
Investeraren har direkt eller indirekt rätt att utse över 50 % av medlemmarna i ett annat samfunds styrelse eller motsvarande organ eller i ett organ som har denna rätt; eller
den ena parten har en ledning som är gemensam med den andra parten eller som de facto kan utöva ett bestämmande inflytande över den andra parten.

Om andelen av aktiekapitalet stiger till minst 50 procent eller om Investeraren får ovan nämnda bestämmande inflytande berättigar investeringen inte till den tidsbegränsade skattelättnaden för investeringsverksamhet. Då ska även de tidsbegränsade skattelättnader för investeringsverksamhet som dragits av på basis av tidigare investeringar intäktsföras (8 § i lagen om skattelättnader för investeringsverksamhet).

Exempel 13: Bolag A har 100 aktier. Investeraren B tecknar 30 aktier i en emission och Investeraren C tecknar samtidigt 110 aktier. De tecknade nya aktierna är likadana som de tidigare aktierna och hela teckningspriset bokförs som aktiekapital. Efter emissionen har bolaget 240 aktier (= 100 + 30 + 110). Investeraren B får skattelättnad eftersom hans aktiebelopp understiger 50 % efter investeringen ((30/240). Även Investeraren C beviljas avdraget eftersom hans aktiebelopp stannar under 50 % (100/240). Hade inte B investerat samtidigt skulle inte C ha fått avdraget eftersom hans ägandeandel i så fall skulle ha överskridit 50 % ((110/(100+110)) × 100 %).

2.4 Skatteåret för investeringar

En investering anses gjord och avdraget kan beviljas under det (Investerarens) skatteår då de nya aktierna förts in i handelsregistret enligt 9 kap. 14 § i aktiebolagslagen. Det saknar betydelse när aktierna tecknats eller betalats. Enligt nämnda bestämmelse får de nya aktierna anmälas för registrering när de är fullt betalda och övriga inregisteringsvillkor uppfyllts. Aktier som en stiftande delägare tecknar då ett bolag grundas (ABL 2 kap 1 §) berättigar inte till den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet utan aktierna ska tecknas vid en emission.

Exempel 14: En Investerare har 1.12.2013 tecknat aktier för 100 000 euro i ett målbolag och samtidigt betalat aktierna. Höjningen av aktiekapitalet förs in i handelsregistret 10.1.2014. Året då avdraget för den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet kan göras är 2014 då övriga villkor för avdraget uppfylls, d.v.s. anteckningen förs in i handelsregistret, inte 2013 då investeringen gjordes och betalades till bolaget.

2.5 Målbolagets egenskaper

2.5.1 Bolagsform och notering

Målbolaget ska vara ett finländskt aktiebolag eller ett till sin juridiska form jämställbart kapitalbolag som är registrerat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och är skyldigt att betala inkomstskatt och har ett fast driftställe i Finland. Målbolaget får inte vara ett offentligt noterat bolag som avses i 33 a § i inkomstskattelagen.

Offentligt noterade bolag är bolag vars aktier är föremål för handel:

på en reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet enligt lagen om handel med finansiella instrument (748/2012);
på någon annan reglerad och av myndigheterna övervakad marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet; eller
i multilateral handel inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet enligt lagen om handel med finansiella instrument, förutsatt att handeln med aktien sker på bolagets ansökan eller med dess samtycke.

Den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet beviljas därmed inte på basis av investeringar i dessa offentligt noterade bolag.

Investeringar i andra än aktiebolag, exempelvis i andelslag, öppna bolag eller kommanditbolag berättigar inte heller till den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet.

2.5.2 Bolagets storlek

Målbolaget ska vara ett litet företag. Bolaget ska ha färre än 50 anställda. Antingen bolagets omsättning eller dess balansräkning ska uppgå till högst 10 miljoner euro (det räcker att endera av dessa inte överskrider 10 miljoner euro). Dessutom ska företaget fylla kriterierna för ett företags oberoende i den definition av mikroföretag och små och medelstora företag som ingår i kommissionens rekommendation (2003/361/EG, eur-lex.europa.eu) och även rekommendationens övriga kriterier för små företag.

Alla kriterierna ska vara uppfyllda vid utgången av den räkenskapsperiod som föregår investeringen. Vad gäller företag som inleder sin verksamhet görs en tillförlitlig bedömning under räkenskapsperiods gång.

2.5.3 Nya företag

Målbolaget ska ha förts in i handelsregistret eller ett motsvarande utländskt register högst sex år före tidpunkten för investeringen. Målbolaget får inte heller ha grundats för att fortsätta ett befintligt bolags verksamhet genom fusion, fission eller verksamhetsöverlåtelse enligt 52–52 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet eller på annat sätt (6 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Begränsningen gäller exempelvis situationer där ägarna till ett tidigare verksamt bolag ämnar fortsätta företagsverksamheten i huvudsak intakt via ett bolag som formellt sett är nytt. Däremot gäller begränsningen inte situationer där ett genuint nytt företag med nya ägare förvärvar ny affärsverksamhet exempelvis genom köp av rörelse eller genom företagsomstrukturering (RP 117/2012 s. 17).

De situationer som begränsningen gäller kan inte avgöras enbart utgående från formella innehavsandelar utan helheten ska avvägas fall för fall. Även tidigare ägares faktiska inflytande i det nya bolaget påverkar bedömningen. Tidigare ägare kan ha faktiskt inflytande exempelvis via närstående till de nya ägarna eller via ett lån med konvertibelt skuldebrev.

2.5.4 Bolagets verksamhet

Målbolaget ska bedriva näringsverksamhet som avses i 1 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Verksamheten ska i huvudsak gälla andra näringar än kreditinstitut eller försäkring, fastighetaffärer, investering eller värdepappershandel och målbolaget får inte alls bedriva skeppsbyggnad eller affärsverksamhet med kol eller stål (6 § i lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Målbolaget får även ha verksamhet som beskattas enligt inkomstskattelagen eller inkomstskattelagen för gårdsbruk men verksamheten ska i huvudsak gälla andra näringar än kreditinstitut eller försäkring, fastigheter, investering eller värdepappershandel.

Målbolaget får inte vara ett företag i svårigheter enligt definitionen i kommissionens meddelande Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (2004/C 244/02, eur-lex.europa.eu) (6 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Med företag i svårigheter avses i princip företag under följande omständigheter oavsett företagets storlek:

a) om ett bolag med begränsat delägaransvar har förlorat över hälften av det tecknade aktiekapitalet och om över en fjärdedel av kapitalet har förlorats under de senaste 12 månaderna; eller

b) om ett bolag oavsett bolagsformen uppfyller de villkor som den nationella lagstiftningen fastställt för att bolag på grund av insolvens ska underställas förfarandet för generalexekution.

Även om ingetdera av de ovan nämnda villkoren uppfylls kan ett företag ändå anses vara i svårigheter om det uppvisar de sedvanliga kännetecknen för ett företag i svårigheter, exempelvis växande förluster, krympande omsättning, växande lager, överkapacitet, minskande inkomstfinansiering, ökande skuldsättning, stigande räntekostnader och försvagat eller förlorat nettovärde. Företaget kan då förlora sin betalningsförmåga eller hamna i ett nationellt insolvensförfarande. Även ett företag i ett sådant tillstånd kan anses vara ett företag i svårigheter efter att man först förvissat sig om att företaget inte klarar av att genomgå en sanering med egna medel eller medel från ägare eller marknadskällor.

Startande företag bedöms på mildare grunder. Om företaget grundats för mindre än tre år sedan anses det inte under denna tid vara ett företag i svårigheter i lagens mening, även om det förlorat över hälften av det tecknade aktiekapitalet och över en fjärdedel av kapitalet förlorats under de senaste 12 månaderna.

En Investerare beviljas inte skattelättnad om målbolaget omfattas av ett sådant beslut om återkrav enligt 1 § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska gemenskapernas bestämmelser om statligt stöd (300/2001) som fattats för att verkställa kommissionens beslut om återkrav av statligt stöd och om stödet inte återbetalats inom fyra månader från kommissionens beslut.

Målbolaget får inte bedriva verksamhet som inte är samhälleligt godtagbar så som avses i statsunderstödslagen (688/2001) (7 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Detta innebär att ett projekt ska vara enligt med ikraftvarande bestämmelser och föreskrifter för att beviljas avdrag.Avdraget ska inte beviljas om syftet med projektet strider mot allmän moral eller exempelvis allmänt vedertagen god praxis och uppföranderegler som iakttas i den aktuella branschen (RP 177/2012 s. 17–18).

Målbolaget har inte under de tre skatteår som föregår skatteåret fått sänka sitt aktiekapital genom att ogiltigförklara eller lösa in aktier eller dela ut medel genom betalningar som baserar sig på annat än aktieutdelning. Med skatteår avses målbolagets skatteår. Syftet med begränsningarna i utdelningen av medel är att understryka att det lagenliga skattestödet riktas till företag som verkligen behöver kapital.

Det är dock inget hinder för den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet om målbolaget under nämnda tid delat ut medel i annan form än aktieutdelning till en tidigare delägare som motsvarar Investeraren enligt lagen om skattelättnad (7 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Investeraren kan därmed beviljas skattelättnad oavsett om målbolaget under de tre åren som föregår investeringen löst in aktier av en tidigare Investerare som fyller kriterierna i lagen om skattelättnad. Utdelningen av medel till en tidigare Investerare kan ske före eller efter att lagen trätt i kraft men före investeringen görs.

Delas medel under de tre år som följer på investeringen ut till Investeraren själv eller till andra på ett sätt som strider mot 8 § 2 mom. i skattelättnadslagen ska de beviljade skattelättnaderna inkomstföras hos Investeraren (8 § 2 mom. i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet).

2.5.5 Verksamhetsplan och exitstrategi

Målbolaget ska utarbeta en verksamhetsplan enligt punkt 4.3.5 i Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (2006/C 194/02, eur-lex.europa.eu). Dessutom ska målbolaget och Investeraren tillsammans utarbeta en exitstrategi enligt nämnda punkt (6 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet).

Syftet är att en investering som berättigar till den tidsbundna skattelättnaden baseras på realistiska affärsmässiga förväntningar på avkastningen och på förvärv av kommersiell avkastning. Målbolaget ska ha en verksamhetsplan utgående från vilken Investeraren kan konstatera att bolagets verksamhet är affärsmässigt sund. Verksamhetsplanen ska innehålla åtminstone en beskrivning av målbolagets produkter och företagsstrategi, en prognos över framtida avkastning, en kalkyl över finansieringsbehoven, en marknadsföringsplan och en utredning som gäller bolagets ekonomiska situation (RP 117/2012 s. 17).

I exitstrategin definierar bolaget och Investeraren tidpunkten då Investeraren avstår från sin aktieplacering och villkoren för att detta ska ske. Med exitstrategi avses en plan enligt vilken Investeraren avstår från sitt aktieinnehav med bästa möjliga avkastning. Utträdet kan ske exempelvis på basis av försäljning av affärsverksamheten och den kan förverkligas exempelvis genom att aktierna i målbolaget säljs till en annan Investerare eller till målbolaget självt eller i samband med att målbolaget noteras på börsen. Exitstrategin kan innehålla flera olika exitsätt och -tidpunkter. Investeringar som gjorts vid olika tidpunkter kan ha olika exitstrategier. Exitstrategin torde kunna utformas dels som ett delägaravtal (exempelvis mellan bolagets huvuddelägare och Investeraren), dels som en plan mellan målbolaget och Investeraren.

2.5.6 Kumulering och övervakning av statliga stöd

Skatteförmånen som är förknippad med den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet är ett statligt stöd som ska beaktas då målbolaget beviljas andra offentliga stöd. Skattelättnaden är en alternativ stödform till övriga offentliga stöd som finns att tillgå för samma kostnader. Ett företag kan bland olika stödformer välja den som lämpar sig bäst för den aktuella situationen (RP 177/2012 s. 12).

I punkt 6 i Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (2006/C 194/02, eur-lex.europa.eu) förutsätts att de statliga stöd som ett företag får sänks i fall av kumulering. Om kapital som ett målbolag får genom investeringar enligt skattelättnadslagen används för att finansiera startinvesteringar eller andra stödberättigande kostnader enligt andra gruppundantagsförordningar, riktlinjer, rambestämmelser eller andra dokument som gäller statligt stöd, sänks de relevanta stödtaken eller högsta tillåtna stödbeloppen med 50 procent under de första tre åren från att investeringarna tagits emot. Om målbolagets hemort är i ett stödområde enligt statsrådets förordning om utvecklingsområdet och stödområden (44/2007, finlex.fi) sänks det högsta tillåtna stödbeloppet bara med 20 procent. Stödet sänks dock högst med beloppet för riskkapitalinvesteringen.

Sänkningen av statliga stöd gäller inte situationer där ett annat stöd enligt Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (EUOT C 323/1, 30.12.2006, eur-lex.europa.eu) eller kommissionens förordning (EG) Nr 800/2008 fastställts som en sådan stödform som är förenlig med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget (allmän gruppundantagsförordning) (RP 177/2012 s. 19).

För att förebygga kumulering av stöd ska målbolaget då det söker andra statliga stöd anmäla till stödmyndigheten att det tagit emot investeringar enligt skattelättnadslagen. Skatteförvaltningen ska vid verkställandet av beskattningen informera målbolaget om dettas skyldighet att lämna in en anmälan hos stödmyndigheten. Målbolagets skyldighet att göra en anmälan till stödmyndigheter framkommer ur Skatteförvaltningens blankett 7846r med vilken målbolaget anmäler till Skatteförvaltningen de investeringar bolaget tagit emot enligt lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet. Med sin underskrift försäkrar målbolaget att investeringarna fyller de villkor lagen ställer på Investerare, investering och målbolag.

2.6 Ikraftträdande

Lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet har trätt i kraft 15.5.2013 genom statsrådets förordning (341/2013). Endast en sådan investering berättigar till den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet som under åren 2013–2015 gjorts tidigast 15.5.2013 och senast 31.12.2015. En investering anses gjord vid den tidpunkt då de vid emissionen tecknade aktierna förts in i handelsregistret (3 § 1 mom. i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet).

3 Intäktsföring av avdraget

Den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet är inte en slutlig skattelättnad utan det avdragna beloppet intäktsförs vid beskattningen för det skatteår då Investeraren antingen överlåter de aktier han förvärvat genom en avdragbar investering eller annars slutar äga dessa. Beroende på omständigheterna intäktsförs avdraget så att det minskar utgiften för anskaffning av aktier eller hänförs till Investerarens kapitalinkomst. Någon tidsgräns för intäktsföringen har inte föreskrivits och därför är det möjligt att beloppet som dragits av vid beskattningen inte intäktsförs förrän flera år senare. Dessutom intäktsförs avdraget i vissa situationer även om aktier inte överlåtits eller bytt ägare.

En Investerare kan avstå från sina aktier i målbolaget mot vederlag eller utan vederlag. Det rör sig om överlåtelse mot vederlag då aktier säljs och byts eller om Investeraren avstår från sina aktier mot en utdelning i samband med att bolaget upplöses. Överlåtelser utan vederlag är exempelvis donation och överlåtelse av tillgångar vid avvittring. Avlider Investeraren intäktsförs avdraget i beskattningen för dödsåret. Vid köp med karaktär av gåva delas överlåtelsen i en del som överlåtits mot vederlag och en vederlagsfri del enligt 47 § 4 mom. i inkomstskattelagen.

Investeraren kan sälja aktierna i målbolaget antingen på en gång eller i flera poster. Om aktierna säljs i poster inkomstförs avdraget bara för aktierna i fråga.

Har Investeraren investerat i flera målbolag eller gjort konsekutiva investeringar i ett och samma målbolag kan det bli fråga om att avgöra till vilka delar respektive investering dragits av i beskattningen. Då anses avdraget för de olika investeringarna ha uppkommit i den ordning dessa gjorts, alltså från den tidigaste till den senaste.

En investering anses gjord vid den tidpunkt då de vid emissionen tecknade aktierna förts in i handelsregistret (3 § 1 mom. i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet).

Intäktsföringen utförs bara till den del Investeraren de facto beviljats avdraget. Det är möjligt att Investeraren inte beviljats avdrag till fullt belopp för det avdrag han yrkat på för att han saknat kapitalinkomster under investeringsåret eller de tre påföljande år då avdraget kan göras. På grund av intäktsföringen upphör även det oavdragna underskottet att gälla för aktierna i fråga.

Exempel 15: En Investerare har tecknat ett målbolags aktier för 100 000 euro. Beloppet av den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet är 50 000 euro (= 50 % x 100 000 euro). Investeraren hade under skatteåret en kapitalinkomst på 20 000 euro, vilket innebär att 30 000 euro förblir oavdraget ((= 50 000 euro – 20 000 euro). Investeraren har inga kapitalinkomster under de tre påföljande åren. Aktierna säljs med förlust under år 2. Året i fråga intäktsförs det under investeringsåret gjorda avdraget på 20 000 euro som skattepliktig inkomst så att detta avdrag dras av från anskaffningsutgiften för aktierna vid beräkning av överlåtelseförlusten eftersom detta belopp de facto är allt som dragits av. Det oavdragna underskottet på 30 000 euro upphör och överförs inte vidare till åren 3 och 4. Hade Investeraren haft även andra underskott än detta på 30 000 euro skulle de övriga underskotten ha förblivit i kraft och kunnat dras av senare.

3.1 Överlåtelser mot vederlag

Om Investeraren överlåter aktier i målbolaget mot vederlag beräknas en överlåtelsevinst eller överlåtelseförlust för överlåtelsen av aktierna enligt vad inkomstlagen föreskriver. Den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet intäktsöverförs då indirekt under överlåtelseåret genom att beloppet för skattelättnaden dras av i beskattningen från anskaffningsutgiften för de överlåtna aktierna. Vid överlåtelser mot vederlag ökar intäktsföringen av skattelättnaden inkomsten som beskattas som överlåtelsevinst eller minskar beloppet som kan dras av som överlåtelseförlust.

Med beloppet som dras av vid beskattningen avses det belopp som de facto dragits av vid beräkningen av Investerarens kapitalinkomst antingen under investeringsåret eller under de tre påföljande åren. Den del av den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet som inte kunnat dras av från kapitalinkomsten på grund av att denna varit otillräcklig dras alltså inte av från anskaffningsutgiften för aktierna vid beräkningen av överlåtelsevinsten eller -förlusten.

Exempel 16: En Investerare har år 2013 tecknat aktier i ett målbolag för 100 000 euro. Det avdragbara beloppet för den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet är 50 000 euro. Kapitalinkomsten under skatteåret uppgår till 30 000 euro varav 30 000 euro dras av som skattelättnad. Ett belopp på 20 000 euro kan inte dras av. Investeraren har inga kapitalinkomster under de tre följande skatteåren 2014–2016 och därför förblir 20 000 euro slutligt oavdraget. Investeraren säljer aktierna i målbolaget för 120 000 euro år 2018. Då överlåtelsevinsten beräknas dras den vid beskattningen avdragna skattelättnaden på 30 euro av från anskaffningsutgiften för aktierna. I anskaffningspris för aktierna återstår 70 000 euro. Överlåtelsevinsten blir alltså 50 000 euro (120 000 euro – 70 000 euro).

Enligt 46 § 1 mom. i inkomstskattelagen utgör det belopp som ska dras av vid beräkning av vinst från överlåtelse av egendom alltid minst 20 procent. Har överlåtaren ägt den överlåtna egendomen i minst 10 år, utgör avdraget dock minst 40 procent av överlåtelsepriset. Bestämmelsen tillämpas även då man beräknar överlåtelsevinsten vid överlåtelse av målbolagets aktier.

Exempel 17: En Investerare har år 2013 tecknat aktier i ett målbolag för 100 000 euro. Det avdragbara beloppet för den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet är 50 000 euro (=100 000 × 50 %) vilket belopp har dragits av från Investerarens kapitalinkomst. Investeraren säljer aktierna i målbolaget för 300 000 euro år 2018. Då överlåtelsevinsten beräknas dras den vid beskattningen avdragna skattelättnaden på 50 000 euro av från aktiernas anskaffningsutgift på 100 000 euro, varvid 50 000 euro kvarstår som anskaffningsutgift för aktierna. I stället för att dra av anskaffningsutgiften från överlåtelsepriset dras ett belopp av enligt den presumtiva anskaffningsutgiften. Detta är 20 procent av överlåtelsepriset, alltså 60 000 euro. Överlåtelsevinsten blir alltså 240 000 euro (300 000 euro - 60 000 euro).

Exempel 18: En Investerare har den 1 juni 2013 tecknat aktier i ett målbolag för 60 000 euro. Den avdragbara skattelättnaden är 30 000 euro (=60 000 × 50 %) vilket belopp har dragits av från Investerarens kapitalinkomst. Investeraren säljer aktierna i målbolaget för en miljon euro den 31 december 2015. Investeraren beräknas överlåtelsevinsten enligt den presumtiva anskaffningsutgiften. Överlåtelsevinsten är därmed 800 000 euro (= 1 000 - (20 % × 1 000 000)). Beloppet för den tidigare avdragna skattelättnaden dras inte av från den presumtiva anskaffningsutgiften.

Med överlåtelse mot vederlag jämställs överlåtelse av aktier mot utdelning i samband med upplösning av aktiebolag Då betraktas det gängse pris som fåtts i utdelning som aktiernas överlåtelsepris. Med överlåtelse mot vederlag jämställs även att målbolagets aktie slutligt förlorar sitt värde genom konkurs eller av jämförbart skäl. Enligt 50 § 3 mom. i inkomstskattelagen realiseras då en förlust från överlåtelse av egendom som uppgår till beloppet av aktiens oavskrivna anskaffningsutgift. Skattelättnaden minskar aktiens anskaffningsutgift och den överlåtelseförlust som uppstår.

Vinsten från aktieöverlåtelse är skattefri om villkoren uppfylls för överlåtelse vid generationsväxling enligt 48 § 1 mom. 3 punkten i inkomstskattelagen. Om förvärvaren vid en generationsväxling överlåter aktierna innan fem år förflutit från förvärvet beräknas överlåtelsevinsten så att aktiernas anskaffningspris eller beloppet för deras presumtiva anskaffningsutgift dras av från det överlåtelsevinstbelopp som inte beskattats på grund av bestämmelsen om generationsväxling.

Vinsten från överlåtelse av målbolagets aktier kan med stöd av bestämmelsen om generationsväxling vara skattefri för Investeraren. Skattelättnaden intäktsförs i så fall inte i Investerarens beskattning. Om förvärvaren överlåter aktierna mot vederlag när fem år förflutit från förvärvet eller överlåtger dem utan vederlag, intäktsförs avdraget aldrig.

Det finns inga särskilda bestämmelser om hur den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet intäktförs i samband med företagsomstrukturering. Frågan avgörs i dessa fall enligt allmänna principer. Skattelättnaden intäktsförs inte då målbolagets aktier byts mot aktier i ett annat bolag genom en fusion, en fission eller ett aktiebyte som fyller de villkor som föreskrivs i 52 b, 52 c eller 52 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, eftersom ingen aktieöverlåtelse då anses ske. Vad gäller aktiebyte är ståndpunkten även att skattelättnaden inte intäktförs eftersom avsikten inte varit att lagändringen som gäller beskattning av aktiebyte (218/2012) i sak förändrar skattebehandlingen av aktiebyten. I dessa fall intäktsförs skattelättnaden i det läget då Investeraren avstår från eller på annat sätt slutar äga aktier han förvärvat vid en företagsomstrukturering eller om det uppkommer någon annan grund för inkomstföring av avdraget enligt 8 § 1–2 mom. i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet.

3.2 Överlåtelser utan vederlag

Vid överlåtelser utan vederlag intäktsförs i Investerarens beskattning den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet som kapitalinkomst för det år då Investeraren överlåter de aktier som utgjort grund för avdraget eller på annat sätt upphör att äga aktierna (8 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Skattelättnaden intäktsförs alltså inte på inkomst som beskattas som överlåtelsevinst utan på annan kapitalinkomst. Någon presumtiv anskaffningsutgift enligt 46 § i inkomstskattelagen avdras inte från det intäktsförda beloppet eftersom det inte rör sig om inkomst som beskattas som överlåtelsevinst.

Även i andra överlåtelser än de som sker mot vederlag syftar beloppet som dras av i beskattningen på det belopp som är avdragbart och de facto dragits av i beskattningen under investeringsåret eller de tre skatteår som följer på investeringsåret.

Investeraren kan överlåta sina aktier i målbolaget utan vederlag exempelvis genom att donera dem eller överlåta dem som utjämning vid en avvittring. Avdraget intäktsförs även om Investeraren genom sitt frånfälle upphör att äga dem. Då betraktas avdraget som kapitalinkomst för dödsåret.

I Investerarens beskattning intäktsförs avdraget med anledning av vederlagsfri överlåtelse även i det fall att bestämmelserna om skattelättnad vid generationsväxling enligt lagen om skatt på arv och gåva kan tillämpas på en gåva eller ett arv.

Det intäktsförda beloppet räknas som annan kapitalinkomst för Investeraren.

3.3 Övriga grunder för intäktsföring

Den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet som beviljas Investerare intäktsförs förutom vid överlåtelser mot eller utan vederlag även i följande situationer:

Investeraren får enligt 4 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet ett bestämmande inflytande i bolaget;
målbolaget upphör att bedriva sådan näringsverksamhet som avses i 6 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet. Säljer målbolaget sin affärsverksamhet blir följden intäktsföring utom om de förvärvade medlen används till att fortsätta näringsverksamheten utan avbrott;
målbolaget sänker sitt aktiekapital under de tre skatteår som följer på investeringen genom att ogiltigförklara eller lösa in aktier eller delar ut medel till andra delägare än en tidigare jämställbar Investerare enligt skattelättnadslagen genom betalningar som baserar sig på annat än aktieutdelning. Med skatteår avses här målbolagets skatteår.

I nämnda situationer intäktsförs alltså avdraget även om Investeraren fortfarande äger aktierna. Avdraget intäktsförs på det skatteår under vilket det bestämmande inflytandet uppnåtts, målbolagets näringsverksamhet upphört eller medlen delats ut.

Den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet intäktsförs även då Investeraren enligt nationell lagstiftning i Finland eller enligt ett skatteavtal anses bo i ett annat land utom om intäktsföringen tidigare skett på någon annan grund, eller om inget ägarbyte skett enligt 48 § 1 mom. i inkomstskattelagen (8 § 3 mom. i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). I fall av flyttning intäktsförs avdraget på det skatteår då Investeraren senast bott i Finland.

Om en Investerare flyttar till en annan EES-stat beviljar Skatteförvaltningen på ansökan betalningstid ett år i sänder för skatten som debiteras på den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet. Betalningstid beviljas högst tills skattelättnaden av andra skäl intäktsförs enligt 8 § 1 eller 2 mom. i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet eller tills Investeraren flyttar bort från EES-området. Betalningstiden beviljas utan säkerhet och utan ränta. Investeraren kan om han så önskar även betala skatten i stället för att ansöka om uppskov.

Exempel 19: En Investerare flyttar till Sverige. Den tidsbundna skattelättnad för investeringsverksamhet som han tidigare fått intäktsförs. På ansökan beviljas han ett års räntefri betalningstid utan säkerhet. Följande år beviljas han åter på ansökan ett års räntefri betalningstid utan säkerhet. Inder det senare året ger Investeraren aktierna som gåva till sin dotter. Då upphör den räntefria betalningstiden i och med donationen och Investeraren blir skyldig att betala den skattepåföljd som intäktsföringen leder till.

En Investerare som enligt inkomstskattelagen är allmänt skattskyldig i Finland men enligt ett skatteavtal bor i en annan skatteavtalsstat får tidsbunden skattelättnad för investeringsverksamhet om de allmänna villkoren uppfylls. Vad gäller den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet jämställs utlandsboende enligt skatteavtal med flyttning till utlandet även om ingen konkret flyttning till utlandet skett sedan avdraget gjordes. Bor Investeraren enligt ett skatteavtal i en annan EES-stat beviljar Skatteförvaltningen då på ansökan betalningstid för den debiterade skatten ett år i sänder så som ovan beskrivits. Om Investeraren enligt ett skatteavtal bor utanför EES-området inkomstförs avdraget.

En skatt som debiteras när Investeraren enligt nationell lagstiftning i Finland eller enligt ett skatteavtal börjar räknas som boende i en annan stat preskriberas när fem år förflutit från ingången av det år som följer på utgången av den sista betalningstid som beviljats för betalning av skatten.

Beloppet intäktsförs som annan kapitalinkomst för Investeraren.

4 Verkställande av beskattningen

4.1 Hur avdraget yrkas

Investeraren ska yrka på den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet innan beskattningen för investeringsåret verkställts färdigt (10 § 2 mom. i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Målbolaget ska lämna in en årsanmälan till Skatteförvaltningen om de avdragsgilla investeringar det tagit emot (16 § 12 mom. i lagen om beskattningsförfarande).

Syftet är att Skatteförvaltningen räknar ut avdragsbeloppet utgående från uppgifterna i årsanmälan så att dessa finns förhandsifyllda i Investerarens skattedeklaration. Investeraren ska kontrollera att uppgifterna i skattedeklarationen är korrekta. Investeraren ska korrigera eventuella felaktiga uppgifter, lägga till avdrag som saknas i skattedeklarationen och returnera denna korrigerad till Skatteförvaltningen. Om Investeraren inte returnerar skattedeklarationen eller ändrar dess uppgifter om avdrag, anses han ha yrkat på skattelättnad enligt de förhandsifyllda uppgifterna.

På Investerarens yrkan kan skattelättnaden beaktas redan vid förskottsuppbörden om Investeraren lägger fram en utredning över att villkoren för att bevilja avdraget fylls.

4.2 Deklaration av belopp som inkomstförs

Enligt bestämmelserna om skyldigheten att deklarera skattepliktig inkomst är Investeraren efter att ha överlåtit aktier i målbolaget skyldig att i överlåtelseårets skattedeklaration anmäla den överlåtelsevinst eller -förlust han fått. Investeraren ska härvidlag deklarera den korrekt beräknade anskaffningsutgiften för aktierna, d.v.s. från anskaffningsutgiften dra av beloppet som dragits av för skattelättnaden i beskattningen. Alternativt kan Investeraren deklarera enbart den presumtiva anskaffningsutgiften. I sin skattedeklaration ska Investeraren även deklarera det belopp som räknas som kapitalinkomst med anledning av vederlagsfri överlåtelse eller andra grunder för intäktsföring.

4.3 Målbolagets skyldighet att göra anmälan och lämna uppgifter

När investeringen görs ska målbolaget lämna in en anmälan till Skatteförvaltningen om att förutsättningarna för skattelättnaden är i kraft och därvidlag efterfölja vad den övriga skattelagstiftningen avser med skyldigheten att deklarera skattepliktig inkomst. Bolaget ska samtidigt lämna en utredning över att de villkor uppfylls som föreskrivs i 5–7 § i skattelättnadslagen (9 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Hänvisningen till övrig skattelagstiftning syftar på bestämmelserna om deklarationsskyldighet i lagen om beskattningsförfarande och på Skatteförvaltningens beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar som getts med stöd av lagen om beskattningsförfarande. Skatteförvaltningen fastställer i närmare detalj när och hur deklarationen görs samt vilka uppgifter den behöver innehålla med tanke på övervakning.

Målbolaget ska även lämna en årsanmälan till Skatteförvaltningen om de investeringar enligt skattelättnadslagen som det tagit emot. Skatteförvaltningen utfärdar mer ingående bestämmelser om vilka uppgifterna som ska anmälas och när och hur detta ska ske (16 § 12 mom. i lagen om beskattningsförfarande).

4.4 Avdraget vid uträkning av beskattningen

Den tidsbundna skattelättnaden för investeringsverksamhet dras av från kapitalinkomsten för skatteåret (3 § 1 mom. i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Kapitalinkomsten för skatteåret fås genom att man från nettokapitalinkomsten drar av ränteutgifterna, skatteårets förluster från andra inkomstkällor enligt 59 § i inkomstskattelagen samt premierna för frivillig pensionsförsäkring och inbetalningar enligt långfristiga sparavtal.

Skattelättnaden dras av som kostnad för skatteåret från skatteårets kapitalinkomst före tidigare skatteårs förluster från kapitalinkomstsslaget och från avslutad gårdsbruks- eller näringsverksamhet. Skatteåren 2013–2015 kan skattelättnaden utföras på basis av en investering som gjorts under skatteåret.

Om Investeraren på grund av otillräckliga kapitalinkomster inte kan dra av 50 procent av sitt investeringsbelopp från kapitalinkomsten under det år investeringen gjorts kan den oavdragna delen dras av från Investerarens kapitalinkomst under de tre följande skatteåren allteftersom kapitalinkomst uppstår. Den skattelättnad som inte dragits av bildas därmed ett eget slag av förlust. Skattelättnaderna från tidigare år är avdragsgilla från kapitalinkomsten utan hänsyn till maximibeloppen 75 000 euro och 150 000 euro.

Avdrag för skattelättnader från tidigare år kan aktualiseras när beskattningen verkställs för åren 2014–2018. Eftersom skattelättnaden är avsedd att gälla kapitalinkomster beaktas inte den oavdragna andelen av investeringen då man beräknar underskottsgottgörelse eller förlust som hänför sig till kapitalinkomstslaget enligt 60 § i inkomstskattelagen (3 § 4 mom. i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Beloppet som inte dras av under skatteåret räknas samman och behandlas som en sammanlagd summa under de följande åren. Investeringsavdraget dras av från denna sammanlagda summa allteftersom kapitalinkomster uppstår.

Investeraren kan under skatteåret 2014–2015 ha rätt till skattelättnad på basis av en investering han gjort under skatteåret och samtidigt ha oavdragna skattelättnader från ett eller flera tidigare skatteår. Lagen förskriver inte särskilt i vilken ordning man ska göra avdrag som baserar sig på investeringar gjorda under skatteåret respektive avdrag för skattelättnader som inte dragits av under ett eller flera tidigare skatteår.

Skattelättnaderna från tidigare år dras av börjande med den äldsta i motsvarande ordning som vid avdraget för skattelättnad för tidigare skatteårs förluster vid överlåtelse av egendom.

Investeraren kan göra skattelättnadsberättigande investeringar i flera olika bolag eller flera konsekutiva investeringar i ett och samma bolag. Skattelättnaden inkomstförs på det år då de aktier överlåts som berättigar till skatteavdraget (8 § i den tidsbundna lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet). Intäktsföringen görs så att det belopp som dragits av i Investerarens beskattning antingen dras av från anskaffningsutgiften för aktierna vid beräkningen av överlåtelsevinst eller -förlust (överlåtelser mot vederlag) eller läggs till kapitalinkomsten för överlåtelseåret.

Med beloppet som dragits av avses det belopp som är avdragbart och som de facto dragits av i beskattningen under investeringsåret eller de tre skatteår som följer på investeringsåret. När Investeraren har haft investeringar i flera målbolag eller konsekutiva investeringar i ett och samma målbolag kan det bli fråga om att avgöra till vilka delar de olika investeringarna dragits av i beskattningen. Då anses de äldsta investeringarna ha dragits av först.

4.5 Uppföljning av skattelättnaden

För uppföljning av skattelättnaden upprätthåller Skatteförvaltningen en förteckning över de investeringar som berättigar till skattestöd enligt skattelättnadslagen där de ovan beskrivna begränsningarna och de bolag som fått investeringar framgår. Förteckningen publiceras på Skatteförvaltningens och kommissionens webbplatser. I fråga om enskilda investeringar gäller publiceringen endast beloppen, inte personuppgifter för de personer som investerat (RP 177/2012 s. 19–20).

Tero Määttä
ledande skattesakkunnig

Petri Manninen
överinspektör

Sidan har senast uppdaterats 31.5.2013