Handla ärligt – kom ihåg kvittot
Vid kontanthandel ska man i regel alltid erbjuda kunden ett kvitto. I den här artikeln finns anvisningar om skyldigheten att erbjuda kvitto.
Säljaren måste erbjuda kunden ett kvitto om inköpet betalas med kontanter eller betalkort. Kvittot kan vara utskrivet, handskrivet eller i elektronisk form. Exempel på kvitto (pdf)
Ett kvitto ska ha följande lagstadgade innehåll:
- näringsidkarens namn, kontaktuppgifter och FO-nummer,
- kvittots datum och ID-nummer,
- de sålda varornas mängd och art samt tjänsternas art samt
- betalningen för varor eller tjänster inklusive moms och skattesats.
Köparen har alltid rätt att begära ett kvitto vid kontantköp. Kvittot kan begäras av alla företagare och företag vars omsättning är över 10 000 euro. Kvitto behöver dock inte ges om det handlar om allmännyttig förenings- och hobbyverksamhet, idkare av jord- och skogsbruk, försäljning från automat, verksamhet som avses i lotterilagstiftningen eller marknads- och torghandel utomhus.
Syftet med lagen om skyldigheten att erbjuda kvitto är att bekämpa grå ekonomi. Övervakningen av skyldigheten att erbjuda kvitto utförs av Skatteförvaltningen och polisen. Dessutom kontrollerar regionförvaltningsmyndigheten att denna skyldighet följs på serveringsställen.
Ytterligare information:
Vanliga frågor om skyldigheten att ge kvitto:
Skyldigheten att ge kvitto var ett stort steg framåt i bekämpningen av den grå ekonomin. Kvittot i sig är inget bevis på att skatterna betalas, men det tyder på att försäljningen registrerats i kassasystemet och därmed också i bokföringen.
Inom arbetskraftsintensiva branscher är den vanliga formen av grå ekonomi försäljning förbi bokföringen, d.v.s. svart försäljning. Med svart försäljning avses då i huvudsak privatpersoners kontanta köp av varor eller tjänster som inte införs i företagets bokföring så som de ska.
Be alltid om ett kvitto när du köper något. På så sätt kan var och en hjälpa till att minska undanhållna inkomster. Skatteförvaltningen uppmanar att gynna kortbetalning eftersom det alltid lämnar spår i systemen. Det lönar sig att kontrollera att kvittot bland annat innehåller uppgifterna om de produkter som köpts. Det är allmänt att kunden endast får ett utskrivet kvitto från kortbetalningsterminalen med enbart slutsumman.
Kvittot ska innehålla näringsidkarens namn, kontaktinformation och FO-nummer, datum då kvittot getts och kvittots identifikationsnummer, den sålda mängden och arten av varor och arten av tjänster, det belopp som har betalats för varorna eller tjänsterna samt mervärdesskattebeloppet och skattesatsen för dessa. På skatt.fi/komihagkvittot finns ett exempelkvitto.
Identifikationsnumret på kvittot är ett löpande nummer som identifierar kvittot. Samtidigt säkerställs att kvittona är löpande och att inga kvitton har lämnats utanför bokföringen i samband med inkomstföringen.
Lagen tillämpas inte på:
- försäljning från automat
- verksamhet som avses i lotterilagstiftningen
- marknads- och torghandel utomhus, med undantag av detaljförsäljning och servering av alkoholdrycker
- elektronisk handel, betalning av räkningar och andra betalningssituationer där köparen kan betala varan eller tjänsten självständigt utan att näringsidkaren är närvarande.
Kassamaskin är inte obligatorisk. Det finns också andra tekniska maskiner för att ge ett kvitto. Kvittot kan också vara handskrivet.
På betalningskvittot ska synas kontaktuppgifterna och FO-numret för det företag som säljer tjänster och varor till kunden. Om det finns flera säljare ska det av kvittot framgå vem som säljer tjänsterna eller produkterna till kunden. Då kan man bevisa vem av dem sålt tjänsten eller produkten. Om det på kvittot finns identifierande uppgifter om flera företag (namn och FO-nummer) och det inte framgår vem av dem sålt tjänsten eller produkten, kan det anses vara vilseledande.
Företag och näringsidkare måste alltid erbjuda kunden ett kvitto på betalningen om inköpet betalas med kontanter. Man kan också erbjuda ett kvitto som kan tas emot i elektronisk form. Kunden behöver inte ta emot kvittot och då behöver kvittot inte heller skrivas ut. Betalningstransaktionen är en del av företagets affärstransaktion och måste därför alltid bokföras.
Utomhus kan det vara osäkert och svårt att använda kassamaskiner på grund av väderomständigheterna och utrustningen på försäljningsstället. Servering och försäljning av alkoholdrycker utomhus hör dock till lagens tillämpningsområde. När försäljningen sker inomhus ska man alltid erbjuda kunden ett kvitto. En kiosk på ett torg eller en marknad anses inte idka sin verksamhet utomhus om byggnaden och verksamheten är permanent. Kiosken kan vara flyttbar. Kvitto måste ändå erbjudas.
Torg- och marknadsförsäljning syftar på försäljning av varor eller tjänster på ett torg eller jämförbart område. Temporära stånd och tälttak rivs alltid om kvällarna efter torgtid. Med marknader avses kortvariga evenemang under omständigheter som motsvarar torgförsäljning. De ordnas under tidpunkter som bestämts i förväg, antingen en gång eller några gånger om året. Festivaler och andra sommarevenemang utomhus likställs med torg- och marknadsförsäljning, varför kunderna inte behöver få kvitto.
Särskilt sommartid har många företag försäljning på gården till sina affärslokaler. Det är också vanligt att kunderna betalar även de köp de gör utomhus inne i affären. I dessa fall rör det sig inte om torg- eller marknadsförsäljning utomhus och därför ska kunden få kvitto för köp med kontanter eller betalkort.
Affärshändelser ska bokföras så att de uppgifter som behövs för att fullgöra skattskyldigheten framgår av bokföringen. Kontantbetalningar bokförs utan dröjsmål i rätt ordning enligt dag.
Om kvittot ges med en kassamaskin, ska kassamaskinens försäljningsrapport bifogas till bokföringen som verifikat. Om kvittot ges på annat sätt, ska en kopia av kvittona bifogas till bokföringen. Man ska kunna fastställa sambandet mellan affärstransaktionen, verifikationen och bokföringen utan svårigheter.
Man ska erbjuda kunden ett kvitto på garderobsavgiften när dörrvakten hör till restaurangens personal. Om dörrvakten är en självständig företagare ska räkenskapsperiodens omsättning beaktas. Förutsättningen är att omsättningen överstiger 10 000 euro. Kvitto ska också ges på dricks eftersom egenföretagarens alla inkomster beskattas enligt NärSkL.
Ja, kunden ska erbjudas kvitto för kontantköp som anknyter till näringsverksamhet även om Skatteförvaltningen befriat säljaren från betalning av inkomstskatt (ikraftvarande beslut om skattelättnad). Allmännyttiga samfund ska i sin näringsverksamhet ge sina kunder kvitto om omsättningen överskrider 10 000 euro under räkenskapsperioden.
Den som idkar taxitrafik ska alltid ge kunden ett kvitto.
Enligt lagen kan man erbjuda ett kvitto på papper eller i elektronisk form. Säljaren kan bestämma om kvittot är på papper eller elektroniskt, det vill säga att det räcker med ett elektroniskt kvitto.
En torgförsäljare behöver inte ge ett kvitto eftersom det inte finns någon skyldighet att ge kvitto i den verksamheten. På försäljning eller servering av alkohol ska däremot alltid ges ett kvitto. I momslagen förutsätts kvitto bland annat i samband med rätt till avdrag. Det vill säga att en företagare inte kan dra av momsen ifall torgförsäljaren inte gett ett kvitto på köpet. I näringsverksamheten tar företagaren en risk utan att veta om ett köp utan kvitto kan fastställas.
Försummelseavgiften uppgår till minst 300 euro och högst 1 000 euro. När försummelseavgiftens storlek avvägs ska hänsyn tas till förfarandets art och till huruvida förfarandet har upprepats samt till värdet av den vara eller tjänst som försummelsen av skyldigheten att erbjuda kvitto gäller.
Omprövning av ett beslut att påföra en försummelseavgift kan begäras hos den tillsynsmyndighet som fattade beslutet. Ett beslut som har fattats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.